onsdag 9 december 2009

Den rätte för Frida?

Blev bjuden på lunch av farmor idag då jag sov över hos mamma och pappa inatt. Hon hade bakat pizza och gjort en supergod pizzasallad till. Somliga har det bra, för bra ibland. Hon är rolig min farmor, hon berättade att hon hade varit i Mörön i helgen hos hennes lillasyster, Birgit. De hade varit på "älgfest" i byn, de som bor där med tillhörande släkt och vänner, hade samlats i någon gård och ätit gott älgkött som de lokala jägarna slaktat och styckat samt dansat styrdans. Det var en succé enligt farmor och mycket trevligt folk. Speciellt en yngre kille som de hade pratat med, kring 20 år(?), singel, luleå-bo och med ett intresse för att jaga. Han var som farmor beskrev honom "en riktigt rejäl kille, social och snygg". "Jäklar att inte mitt barnbarn, Frida var här! Hon som är så behaglig, snygg och gullig." Jaha. Vadå skryta och stoltsera för omvärlden om sitt barnbarn. " Du som är så trevlig, det skulle vara perfekt!" Sedan när blev farmor äktenskapsförmedlare?? Denne kille hade tydligen "blivit eld och lågor" och tyckt att jag skulle ringa honom.

"Ja, så han sprang iväg och hämtade en lapp och skrev ner sitt namn och telefonnummer och bad mig hälsa att du skulle höra av dig till honom" . Farmor gav mig en skrynklig lapp med ett namn skrivet på med knagglig handstil, "Linus Backman". Generat skrattade jag åt hennes tokerier, hålla på sådär va. Det farmor säger kanske man ska ta med en nypa salt. Han kanske inte blev eld och lågor, farmor kanske bad honom skriva ner sitt namn och mobilnummer och efter någon öl eller drink tycker man ju att allt och alla verkar bra. Men farmor envisades med att ösa superlativ över denne Linus, snygg och trevlig. "Ja, tänk, han ville stå och surra med oss gammelkärringar, han verkade inte det minsta blyg. "
Försökte efterlysa lite detaljer. "Men hur såg han ut då?"
"Ja, ljus, fast ändå mer åt det mörkare hållet. Inte lika lång som din bror men ganska lång". Okej.
"Jaha, var han smal, muskulös, kraftig...?" En liten stunds betänketid. "Ja, lite muskulös var han allt." Då jag frågade om frisyren var den inte för spretig och han var inte för långhårig heller. Haha.

"Hör av dig och hälsa från din farmor" , tyckte hon lät bra. Hans familj var dessutom en bra sådan, hon kände hans farbror och pappa. Något sådant tror jag det var.

Det är uppenbarligen med farmor man ska vara på helgerna om jag ska hitta mig en kille. Jakten på "den rätte för Frida" rullar vidare.


3 kommentarer:

  1. oj, haha!
    akta dig för kråkfötter, jobbigt att läsa kärleksbrev med den handstilen ; )

    SvaraRadera
  2. Hahaha, du har verkligen folk som är ute efter att fixa ihop dig med diverse män. Men det är roligt att höra. Hoppas att han är redig då ;)

    SvaraRadera
  3. Haha I know!! Ni får ju givetvis hålla ögon och öppna efter hunkar åt mig också snuttisar ;)

    Fast jag vette tusan om jag vågar höra av mig, han kanske är redig men...
    Puss på er mina små hjärtegull.

    SvaraRadera